Aktuellt

Vi övar Zazen, betyder ”att sitta” och är en av de vanligare meditationerna. Vi sitter på kudde på golvet eller stoI och går sedan i kinhin /mediatitiv gång. Sedan kan man upprepa att sitta. I Zen övar man närvaro i vardagen, med bland annat sittande meditation. Denna form som lärs ut är religiöst obunden, se även Zenvägen (ideel förening i Sverige). Den är i samma tradition som Jaques Dropsy lärde ut på Rättviks meditationscentrum och senare på Fridhem/Stjärnsund, då den harmoniserar med TaiChi. I Zen säger man ”att sitta”=zazen – vi säger också att öva medveten närvaro där man övar att känna och att bara vara, inte fundera.

Hållning och andning är det man börjar med att guidas i och att reflektera över . I modern tid övar vi meditation mot stress, mot ångest, bättre sömn och för läkning av kropp och själ. Man sitter på kudde på golvet eller på stol. Vi sitter två pass á max 20 minuter (vad som passar dig) och går kinhin- gående meditation, emellan de två passen.

Artikel i Forskning & Framsteg, publicerad 2011 ”Meditation ger tjockare hjärnbark- Två månaders övningar i medveten närvaro leder till mätbara förändringar i hjärnans anatomi.” Buddistiska munkar och andra som har mediterat i åratal brukar ha lite annorlunda grå hjärnsubstans än folk i allmänhet. Det visar flera studier med magnetkamera av deras hjärnor. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att människor med en viss typ av hjärna gillar att meditera mer än andra. Efter att ha tränat en halvtimme varje dag under två månader hade deras hjärna förändrats. Mängden grå substans ökade i ett område innanför tinningloben, som kallas hippocampus och som bidrar till att bilda minnen, och också i flera andra områden som är kopplade till bland annat medkänsla och introspektion. Men nu har forskare i Tyskland och USA visat att meditationen i sig kan forma hjärnan. De lät 16 personer som inte hade mediterat tidigare öva sig i medveten närvaro, det som brukar kallas mindfulness i västerländska versioner av den buddistiska traditionen. – Vi vet att människor som mediterar upplever stora förändringar i sitt välbefinnande. Det måste ju vara kopplat till någon typ av förändring i hjärnan, säger Britta Hölzel, hjärnforskare vid Harvard medical school i USA och ledare för studien. Hos en kontrollgrupp som inte mediterade var den grå substansen oförändrad.